En reflektion om forskning kring akupunktur skrivet av en skolledare på en av Akupunkturförbundets godkända skolor.

”En akupunkturelev bad mig kommentera att det ibland kommer undersökningar som kommit fram till att akupunktur inte har bättre resultat än en testgrupp som fått ”låtsasakupunktur”. För några dagar sedan publicerades en sådan studie i flera stora dagstidningar.

Jag lägger ingen vikt vid dessa undersökningar. Varför inte?

– Vilken sorts akupunktur har de använt? Högst troligt är att det är en förenklad form där alla testpersonerna behandlas med samma punkter och att samma punkter används vid samtliga behandlingstillfällen. Detta för att undersökningen ska bli lättare att hantera och för att det ska följa västerländska normer inom forskning. Det är inte klassisk akupunktur och det är inte heller TCM. Kort och gott, det är inte akupunktur. Det är endast stick med nålar

– Vilken forskningsmetod har använts? Ofta används ungefär samma metoder som vid tester på läkemedel. Då ligger fokus på symtomen och varken på orsaken eller individen. Genom att välja personer med likartade symtom förutsätter forskarna att de kan bortse från individuella olikheter och att samtliga testpersoner borde bli bättre av en och samma behandling. Vi balanserar individen för att komma åt orsaken till symtomen. Återigen, de har inte utfört akupunktur enligt vår mening.

– Man kan säga att vad de jämfört är en sorts låtsasakupunktur med en annan sort låtsasakupunktur och då kan vi förvänta oss en slutsats som visar att det inte funkar. Jag håller helt och hållet med om det!

– Om forskningens metoder inte kan bevisa något som uppenbarligen fungerar (enligt mig själv, mina kollegor och tusentals andra akupunktörer och patienter genom åren) så säger det mer om forskningens begränsningar än om akupunkturens.

Ovanstående kan sägas om samtliga liknande undersökningar jag sett genom åren och därför lägger jag ingen vikt vid dessa undersökningar.”

-Ahremark Akupunktur-