Svullen mage eller ballongmage som det också kallas är något som många lider av. Det kan bero på många saker och om man har varit hos läkare och uteslutet olika former av sjukdomar så får man ofta stämpeln IBS. Just ballongmage är kanske det som mest beskriver hur magen känns, uppblåst, vilket så klart påverkar hela livet för många. Du kan få kommentarer som exempelvis ”När är det dags?” eller känna dig obekväm i tighta kläder och i de värre fallen även ha smärta. Alla kan ha en uppblåst mage då och då men när det blir vardag så signalerar det om att något inte är som det ska. Ofta beror det på vad vi äter eftersom mycket av den kost vi stoppar i oss är mat som jäser i tarmarna och gaserna som bildas får tarmarna att expandera. Vanligt är att det är mat som socker, baljväxter, olika sädesslag speciellt vete, lök och vitlök. Stress är även viktig faktor till svullen mage. När vi är stressade är vårt sympatiska nervsystem igång och då går energin åt till att vara i beredskap och då finns det ingen energi till matsmältning.

Ibland trycker den uppblåsta magen upp mot magmunnen vilket får till följd att du får sura uppstötningar, halsbränna och illamående.

Saker du kan göra för att hjälpa tarmarna är:

• Massera tarmarna medsols gärna med lite olja, gärna då med t.ex. mandel- eller olivolja med lite eterisk olja som fänkål eller mejram.
• Andas med långa och djupa andetag som får magen att lyfta, då masseras tarmarna inifrån. Det är även viktigt att andas rätt så att inte diafragman tar för mycket plats och om man inte är van att tänka på andningen kan det behövas lite övning innan det blir rätt.
• Sitta ned i lugn och ro och äta och tugga långsamt och länge samma tugga så att matsmältningsenzymerna sätter igång. Det är ingen bra idé att äta framför tv:n eftersom vi omedvetet går igång på det som händer där. Så lite intryck som möjligt är bäst och fokusera på maten, titta på färgerna, känn texturen och smaken.
• Motionera, gör det som känns roligt och som du mår bra av. Om du har svårt att komma ut så försök att göra något hemma t.ex. gå runt hemma, sitt på en stol och rör överkroppen och armar, sväng med benen, ja gör det som faller dig in. Bättre lite rörelse än ingen alls. Res dig ofta upp ur soffan och sträck på dig.
• Gå på toaletten och ha gärna en pall framför dig som du sätter fötterna på, det rätar ut tarmarna och får dina muskler att slappna av så att du blir ordentligt tömd.
• Tänk på vad du äter och undvik sådant du misstänker kan vara orsaken.
• Ät gärna t.ex. fänkål som har en lugnande verkan på stress och kramp i magen, kardemumma och kanel på gröten/filen, mejram som också är bra vid kramp i matsmältningssystemet (är även bra vid arytmier, pms, migrän från nacken och mycket annat), oregano, rosmarin, timjan och svartpeppar är också väldigt bra för matsmältningen.

Om du inte kommer tillrätta med dina problem rekommenderar vi att du provar Akupunktur, Akupressur, Kraniosakal terapi eller Lymfmassage.

Suzanne är även diplomerad örtterapeut och kan även hjälpa till med att ta fram örter och eteriska oljor som främjar matsmältningen.

Du bokar tid hos oss här.

Smärta i axeln kan bero på många olika saker. Axelleden är en komplex led mellan överarmen och skulderbladet, som tillsammans med nyckelbenet utgör skuldergördeln. Den har en grund ledpanna för att få maximal rörlighet. Det betyder att muskler, ligament och andra mjukvävnader måste stabilisera axeln. För att klara det har vi en mängd muskler som går över leden och således många fästen som kan bli ömma.

När vi får ont i axeln kan vi enkelt sett tänka att vi krävt mer av musklerna än den har kapacitet för. Det leder till en överansträngning. Det i sin tur kan leda till trötthetskänsla, inflammation, aktiva triggerpunkter, spänningar och annat som skapar obehag. Ibland kan det räcka med att låta musklerna vila från det som orsakar smärtan för att låta kroppen läka.
Ibland kan man prova att öka kroppens kapacitet för att den ska kunna möta de krav vi ställer på den. Det kan vi exempelvis göra genom riktad träning, ökad smidighet och cirkulation samt olika typer av behandlingar. 

Vid skador är läget annorlunda. Kraftiga sträckningar eller hårda fall kan skada muskelfästen och ligament. Då krävs ofta rehab i första hand.

Bra frågor att ställa sig själv:
– När uppkom skadan?
– Gör det ont hela tiden eller bara i vissa positioner?
– Blir det bättre eller sämre av träning och rörelse?
– Är det svullet?
– Kan du själv avgöra om det blivit bättre eller sämre?

Vid skada eller inflammation krävs djupare kunskap om hur man bör hantera problemet. Sök dig till en terapeut eller läkare om du är osäker. Det finns diagnoser som diskbråck, reumatisk, artros, frozen shoulder mm som kan ligga till grund. Då kan det krävas mer specifik behandling men ofta kan manuella terapier som olika typer av massage, akupunktur eller kraniosakral terapi minska symtom och lindra smärtan. Här kan du boka behandling hos oss.